Har väll haft min jobbigaste dag i skolan hitills.

Idag bara brast det och tro mig, jag har ingen aning om vad som hände. Började med STARKA smärtor i magen, ni tjejer vet mensvärk fast ungefär 50% värre. Jag kunde inte koncentrera mig på ngt, ville bara ta tag i ngt och klämma om hårt. Det gjorde ju inte saken bättre att vi lyssnade på ngt band på engelskan om en snubbe som murade in sin döda fru med sin katt eller ngt >.<

Sen på väg från engelskan kunde jag inte gå rakt, jag var helt snurrig i skallen och ville bara slänga mig ner på marken och vila. Som tur är fanns nazze där och hjälpte mig. Nazze och Sofia tog mig till mammas kontor (ho är studie o yrkesvägledare på skolan). Men hon var inte där... Så dom tog mig till skolsyster och hon var inte heller där.

Då bara brast det, jag lyckades säga att jag höll på att få panik och dom satte mig på en stol och sen så vet jag inte vad som hände. Jag kommer ihåg att ngn kom fram och pratade med Nazze och Sofia och att mamma ringde och Nazze fick svara o berätta läget liksom.

Hon kommer såklart på studs och försöker få mig att andas lugnare utan vidare succé. Sen kommer syster-Berit och dom leder in mig i ett rum som jag senare ska spendera en timme i. Jag har inte kunnat öppna ögonen under hela tiden för det var så himla skönt att inte fokusera blicken på ngt och det var läskigt med allt ljus. Totalt mörker var vad jag ville ha. Och sen är det kanske inte så underligt då man varje gång öppnar ögonen ngn sekund o ser syster-Berits skrynkliga översminkande ansiktet 5 cm från sin näsa. Jag ville liksom bara sova och komma bort från allt läskigt >.< men skönt att ha mamma på samma skola så hon kunde vara där och rädda mig.

Sen lyckades jag iaf komma till lite mer medvetande för kroppen hade vart som bedövad under den här tiden. Min mor fick mig att lugna mig och gå tillbaka till min lektion men jag kunde inte konsentrera mig. Så jag gick hem, läste min bok och kolla på TV.

Ibland blir jag bara så glad då jag tänker på hur fantastisk min mamma är fast jag hatar henne ibland. Som i tisdags då jag med fick åka hem för att jag mådde skitdåligt, illamåeende och skit så var hennes första reaktion

" har du tagit emot ngn tablett som dom sa va smärtstillane? har ngn lurat i dig ngt, har du tagit ngt piller?!"

 och idag var den.

"men du.. du är väll inte med barn?"

Såklart inte liksom >.<

Och sen har jag fått lov att sticka på fest i norrköping med en polare och några av hennes polare och deras polare som jag absolut inte känner >.< eftersom min ursprungliga polare är 2 år äldre än mig lär jag vara yngst. Men det blir nog roligt iaf.

Moomz bara en vecka kvar nu^^

----THE END----